Aldrig för sent att hoppa av … eller på

Don’t get your hopes up, som angolsaxarna säger. Viljan att börja blogga igen kan ha fått sig en törn av att inse att jag faktiskt tekniskt sett har en och det senaste inlägget går ut på att jag äntligen ska börja blogga igen efter ett uppehåll. För snart tre år sedan. Effing marvelous…

Nåja, den som lever får se. Det är för sent för trötta människor att vara uppe nu ändå. I morgon är en stor dag. LO lanserar sitt valmanifest. En fantastisk händelse av flera skäl.

1) LO ställer inte upp i valet.

2) I den mån LO ändå ställer upp i valet är det som en del av Socialdemokraterna. Stefan Löfven är till och med på lanseringen. Vad hände med den ökande självständigheten egentligen? Den som pratades så mycket om i en kvart eller så efter att Löfven gick från fackordförande till partiledare…

3) LO har mer politik än S. Det är här det blir riktigt lattjo. Löfven har uppenbarligen tagit till sig att Sahlins misstag var att föra fram politik. Det är nästan rätt. Hon förde fram dålig politik med dåliga samarbetspartners. Undra på att det sket sig. S under Löfven har ännu inte presenterat något som kan kallas för politiskt program. Faktiskt rätt skickligt på den tiden. LO har inga sådana hämningar och har politik så att det räcker och blir över.

Socialdemokraterna och LO sitter i samma båt, det kan ingen neka. Men nu är det osedvanligt oklart vem som sätter kursen och vem som är stödtrupp.

Inte alla dagar som bjuder på så härliga tillställningar. Dessutom lunch i riksdagen med en gammal gymnasiepolare. Det synes finnas många anledningar att orka upp i morgon.

Persson ut.

Annonser
Publicerat i Politik, Trams | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Tillbaka från de döda – den längsta sommaren

Den gångna sommaren har jag varit mer än sedvanligt usel vad gäller bloggen. Jag tröstar mig med att sommaren åtminstone för min del var väldigt underhållande och inte minst lång.

Första vecka i juni drog jag i väg till Borås för att vicka på BT:s ledarsida i elva veckor. Sedan hade jag en veckas semester och därefter bar det i väg till Visby för fem veckor på GA:s ledarsida. Allt detta bör ses som sommarjobb vilket gör att jag kan tillgodoräkna mig inte mindre än fyra månaders ihållande sommar. Inte helt dumt.

Med alla händelser färskt i minnet kan konstateras att det är mycket som skiljer sig mellan arbetet på BT och på GA. Borås är mycket större än Visby och BT:s upplaga överstiger det totala antalet invånare på Gotland. Att skriva i BT var därför på flera sätt en mer pretentiös uppgift, vilket absolut inte ska tolkas som något negativt.

Gotland är mycket mer provinsiellt än Borås. Det är ett flera gånger mindre samhälle och det märks. Människor hör i mycket större utsträckning av sig och talar om att de tycker om vad man har skrivit. Många morgnar blev jag väckt av mestadels gamla tanter som egentligen inte skulle prata med mig men ringde mig för att de också ville säga att de gillade vad jag skrev.

I Borås var det däremot vanligare att folk hörde av sig när de inte gillade någonting. Det är ett få förunnat nöje att få hatbrev. Allvarligt talat, det är riktigt underhållande och lite smickrande. Att någon bryr sig så mycket om vad man har skrivit att de tar sig för att klippa ut det, täcka det med skälls- och könsord och betala för att man ska få ta del av det. Got to love it!

 

Nå ja, nu är i alla fall hösten här. Det ser onekligen lovande ut. Socialdemokraterna visar upp större inkompetens än på länge och regeringen gör nog helt rätt i att ligga lågt och inte försöka börja rida på en popularitetens våg. Precis som förra mandatperioden lever insikten om att opinionssiffrorna inte spelar någon roll förrän vid valet. Det är okej att vara impopulära nu så länge kritiken faktiskt är ett resultat av dålig politik. Good for them!

 

Signing off.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Betraktelser från boskapsvagnen

För någon som hatar att åka bort så mycket som jag gör byter jag väldigt ofta position i landet.

Förmodligen beror det på att min version mot att transporteras inte rår på min allergi mot tristess.
Man lär sig en del när man reser dock. Inte minst att alla resebolag ljuger, att sprit kan inte bli tillräckligt billigt och att människor är likadana överallt. Det är som mest väder, språk och lokal historia som skiftar.

Nåja, tillbaka till de tveksamma skumraskfifflarna i dödskraschen. (Denna mobilen har då rakt inte passerat Katri Minnas granskning. Telefonen ville prompt ändra fifflare till zigenare…)

Eftersom tågen aldrig går när de ska utan gudomliga ingripanden men ändå tar betalt för en perfekt tjänst måste vän av ordning åka buss. Själv är jag visserligen mer kaotisk till min natur men jag hatar att bli strandsatt på små landsortsstationer så der blir buss för mig också.

Ska man åka buss är bus4you att föredra om de opererar på ungefär den sträcka man vill åka. Spela är oändligt mer bekväma än i andra bussar.

Det som stör mig med dem är att de ber om ens mobilnummer när man bokar. De är för snåla för att skicka bokningsnumret med sms men de påstår att de kommer att höra av sig vid förseningar. Men de gör de inte.

De har ingen aning om när deras bussar är i tid eller inte. Ringer man och undrade var en buss ror vägen ringer de och frågade chauffören.

Så vad fan gör de med mitt nummer?

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Oduglighet och hybris

Oduglighet och hybris sammanfattar på ett ganska smidigt sätt dagens bedrifter. Yeay me…!

I går skrev jag ett stick om Sverigedemokraterna som länkade samman Jimmie Åkessons tal om att SD ska bli partiet för lag och ordning med Aftonbladets artikel om partiets företrädare som gick runt och fotograferade åsiktsmotståndare som enligt artikeln skulle upp på Internet för taggning.

Jag hade en annan vinkel först där lag och ordning-talet ställdes mot vad som krävs för att driva igenom delar av partiets politiska program. Det var på det hela taget synnerligen väl underbyggt.

Sett i backspegeln hade det nog varit att föredra.

Men jag tog ett kvart-i-fem-beslut om att köra den mest aktuella texten. Jag hade bara runt 600 tecken på mig och kände att den tidigare varianten kunde bakas ut till en längre text. Dåligt tänkt av mig. Mycket dåligt. Faktiskt en smula odugligt.

Jag gjorde viss faktakoll men inte tillräckligt, lärde jag mig i dag… Jag insåg när jag hittade intervjun med fotografen att det var att dra fantastiskt stora växlar att hänvisa till åsiktsregistrering. Han fotade en massa folk i publiken för att lägga upp på sin facebook-sida – precis som vi alla gör. Det finns inga goda skäl att dra den slutsatsen. Det var en grov överdrift. Jag ber härmed SD om ursäkt.

Jag tänker heller aldrig använda Aftonbladet som enda källa igen, i ärlighetens namn vet jag inte hur jag tänkte när jag gjorde det första gången. En källa är tanigt i vanliga fall och är det aftonbladet gränsar det till det anorektiska.

Nåja, you live and you fuck up. Det gäller att stå för det och gå vidare.

Det gjorde jag genom att spela pingis mot Johan. Jag ägnade två timmar åt att försöka psyka karln och sedan ungefär en timme åt att utkämpa en närmast episk strid. Tre matcher spelades och jag fick enormt mycket stryk i alla. Av totalt 21 set vann jag inte ett enda. Jag tog mig dock en smula och var märkbart mycket bättre i slutet av matchen än i början. Dock fortfarande ganska oduglig och min förmatchhybris var nästan bortblåst. Dock inte helt, man måste ju hålla matchen vid retoriskt liv och ibland ledde jag ju, visserligen ganska tidigt i seten, men ändå.

Jag är inte alltför förtjust i att förlora. Det visade sig dock vara en bra sak. Jag hoppade och studsade i frustration så till den grad att det blev rätt bra träning av det hela. Jag stod väldigt sällan still över huvud taget. Jag lyckades även förtrycka de flesta impulser att uttrycka frustrationen genom svordomar. Väldigt bra gjort med tanke på hur dåligt det gick stundtals. ^^

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , | 1 kommentar

Någorlunda öppet brev till TV4

Bäste programmakare. Jag läste i Expressen att Lotta Engberg hotas av fängelse. Likt många andra reagerade jag med bestörtning och avsky. Vad händer då med Lotta på Liseberg? Denna folkunderhållningens ointagliga fästning.

Ur kaos kommer dock ordning och tanken infann sig snabbt: Skam den som ger sig. Följande programidé bjuder jag på, mycket beroende på att det är en ren stöld. Titeln är likaledes gratis, men ett erkännande vore på sin plats. En plats i medverkarrullen kanske, gärna kreativ konsult eller liknande. En mindre tribut i form av kvinnor, rikedomar och en uniform vore kanske dessutom lämpligt. Men det räcker gott.

I väntan på edert svar bjuder jag på programmets namn:

Lotta på Hinseberg

Oslagbart!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Naturligt urval

Jag har länge haft en känsla av att sola är en sysselsättning för mindre begåvat folk och att hårt solande är en syssla enkom för idioter.

 

 

 

 

 

 

 

Den senaste tiden har rapporter som stöder den här tesen duggat synnerligen tätt. Först var det den internationella studie som presenterades förra veckan som visade att svenskar solar mest och skyddar sig minst. Den som tidigare har närt drömmar om svenskarna som ett härskarfolk torde rimligtvis tvingas överge den ståndpunkten.

Ännu värre är att fyrtio procent av de som haft malignt melanom (en form av hudcancer) fortsätter sola trots en högst reell risk för återfall. Om inte annat borde det väcka en debatt om den offentliga vårdens omfattning…

Nu kan man dessutom läsa på DN om en dansk studie som visar att det i flertalet solskyddsmedel förekommande ämnet OMC, ett kemiskt UV-filter, ger råttor försämrad fertilitet. Om vi leker med tanken att det gör exakt detsamma med människor infinner sig en lustig paradox.

Många solar för att bli snygga och i biologisk mening öka chanserna att sprida sina gener till nästa generation. Tough luck… För svenskarnas del verkar det dock inte få någon större inverkan eftersom vi inte behagar använda solskyddsmedel. Yeay, us! Bara man hinner avla innan man dör av cancer så är allt toppen.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Vi hade i alla fall otur med vädret

Efter en heldag ute på äventyr i mestadels obarmhärtig värme börjar det äntligen regna. Vädergudarna (välj den du känner bäst för, själv slits jag mellan Zeus och Adad, den mesopotamske stormguden) behagade dock inte öppna himlen förrän vi hunnit med inte bara en tur till Knalleland, tidernas längsta varv i djurparken samt ytterligare en timslång promenad i andra riktningen.

Nu däremot är det ett satans liv. Det dundrar och lyser så att man nära nog blir ödmjuk. Riktigt ända fram når det inte men det beror mer på min egen disposition och bör inte läggas vädrets makter till last. Så här ser det ut.

Blixt och dunder

Foto: Ângelo Antônio Leithold

Nåja, kanske inte riktigt så illa. Men ruggigt nog. För att va svenskt etc. Jag är hur som helst tacksam, det innebär att jag fick återvända hem i tid för 300 som går på kanal 5. Fantastiskt vacker film!

För eventuella barnläsare kanske sensmoralen ska skrivas något tydligare:

300 är en bra film – se den oavsett vad mamma och pappa säger. Bra väder inkluderar inte temperaturer över 20 grader celsius. Att sola är inte en aktivitet för tänkande människor. Det samma gäller för att ligga på stranden. Att bada är dock inte helt fel ibland, för människor utan dusch är det till och med att rekommendera.

Nattinatt.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , | Lämna en kommentar